The power of love.
Imorse mådde jag, som vanligt, allt annat än bra. Men så fort Micke klev in genom dörren var det som att allt släppte! All ångest, all deppighet, all gråt och alla negativa tankar. Till och med huvudvärken släppte!
Nu sitter vi i soffan; Micke matar Devin och jag har en gosig katt i knät. Och när jag nu säger "jag vet att det kommer bli bättre" så tror jag faktiskt på det! För det har redan blivit bättre, jag känner det i hela min kropp. I hela min själ.
Vad skulle jag göra utan Micke? Min stöttepelare. The power of love hörrni!
Om du inte har något snällt att säga, säg ingenting alls.
Trackback
