Me and my double D's

Devin & Dexter.

Oh boy!

Idag var vi på ultraljud, och fick reda på (förutom att bebisen såg frisk ut) att det blir en pojke!

Allt blev genast så himla verkligt och läskigt! Både jag och Micke är förstås jätte glada, men vi är även rädda. Hur ska vi lyckas ta hand om en annan människa på detta viset? Hur gör man? Vi vet ju liksom inget om föräldraskap, så det är en skräckblandad förtjusning just nu! Haha, vad knäppt det där lät.

Efter ultraljudet åkte vi iväg och kikade på lite bebiskläder. Kom hem med fyra bodys, men i ärlighetens namn hade vi kunnat komma hem tomhänta.. Tyckte inte alls att det fanns så mycket fint just nu! Får vänta till alla vårnyheter anländer helt enkelt.

Från H&M.

Mila? Knappast eget påhitt?!?

Först och främst: HAHA åt anonym.

Och sedan:
Vi var också livrädda innan Kasper kom. Och var det även efter han kommit. Men nu är han fem månader och det känns som vi aldrig varit utan honom. Så du kan vara lugn! Och kom ihåg att det är okej att känna som man gör.

Kram!

Åhhhh, vackra lille bebisen! Jag längtar ;) Förr när jag väntade barn då kunde man köpa namn böcker :)och leta namn :) OM man inte var påhittig... Nu är det enklare och bredare att hitta fina namn som ex. googla ;) och det måste ju underlätta väldigt. Tänk om ALLa måsta hitta på ett nytt namn som ingen annan har till sitt barn.. Herrejisses vad jobbigt d skulle vara. Kram till er och lille bebben och naturligtvis till Guzzen :) Från MORMOR!

För mitt barn heter så

För mitt barn heter så