Me and my double D's

Micke packar det sista innan det är dags att go to bed. Som ni trogna läsare vet åker han, som vanligt, imorgon ca 04:30 till sthlm och kommer hem på torsdag. Ikväll känns det extra jobbigt att han, om bara några timmar, lämnar mig och huset. Jag har dessutom gråtit några skvättar. Men som dom säger; kärleken gör avståndet kort. Och även om personen som sa det inte har var kär på riktigt, vet vi att det ibland kanske nästan eventuellt kan stämma. Oftast inte, men för att inte gråta ytterligare intalar jag mig att; kärleken åtminstone gör tiden - vi är ifrån varandra - kortare.

Jag älskar honom. Något grönjävligt! Och saknar honom redan.