"Max"

"Vad ska vi äta?"
"Vad ska vi äta?"
"Vad ska vi äta?"
"Vad ska vi äta?"
"Vad ska vi äta?"
"Vad ska vi äta?" har vi ältat sjuttioelva gånger här hemma nu. Tillslut slog Micke ner näven i bordet och bestämde Max. Så nu blir det snabbmat. Fast jag tar en sallad. Men jag antar att det kanske inte är så nyttigt ändå. Nyttigare kanske. Gott? Definitivt.

Jag är redan på vippen att falla i gråt när jag tänker på att Micke snart åker. Damn, jag är alldeles för kär i den där karln för att låta honom dra iväg på veckorna. Men men, what to do? Ingen deg utan kneg. En timme och femton minuter kvar tills jag ger honom en kyss och ber honom köra försiktigt. Gråt, gråt, gråt.

Nu kurrar magen och Micke borde komma genom dörren any minute now, hej så länge!

Om du inte har något snällt att säga, säg ingenting alls.

Skriv din kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0