Gloomy gall.

Jag känner mig på ett uruselt humör. Inte ett jag-vill-skrika-på-alla-jag-ser-eller-pratar-med-humör.. utan mer ett jag-orkar-inte-med-detta-längre-humör. Och detta har inget med min älskade att göra. Vi kommer leva lyckliga i alla våra dagar, tro mig! Fan, vart tog min positiva anda vägen? Luften har helt enkelt gått ur mig. If there is nothing wrong, there will be nothing right. Det jag behöver just nu är en kram av Micke, en puss och tre ord: Det löser sig.

-Thank you for being you.


Om du inte har något snällt att säga, säg ingenting alls.

Skriv din kommentar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0