Me and my double D's

Jag hade tänkt strunta i babysim just på grund av rädslan för att tappa honom.

Jag vet inte varför jag tror att jag ska göra det? En teori jag själv har är pga en dröm. Strax efter att min lillebror Markus dog i cancer 1,5 år ung, drömde jag just det - att jag tappade honom. Han gled ur mitt grepp och sjönk ner i mörkret.. Fy fan vilken obehaglig dröm! Mardröm.

Idag känner jag mig stolt att vi (jag) vågade bada med Devin! Och precis som alla sa så tappade jag honom inte.

Igår när Micke kom hem drog jag ner på stan (som sagt) och mötte upp Lotta och Mahilda för en sushi. Efter sushin blev det en lååång fika på waynes. Så himla trevlig och mysigt! Jag hade sagt till Micke att det förmodligen inte skulle bli senare än 20:00, så när han började sms att han längtade efter mig och undrade när jag kom hem misstänkte jag ingenting.

Jag skrev "går snart till bilen" i typ en timme. Men det var ju så svårt att slita sig från fikadejten. Dessutom hade ju micke varit på fest i stockholm i lördags, och då tyckte jag att han kunde känna på hur trökigt det är att vara själv hemma.

 

När jag tillslut kom hem 21:30 tyckte jag att det luktade tända ljus. Åh vad mysigt, tänkte jag, han har tänt lite ljus, sött! Men nej, inga ljus var tända. Märkligt. Ja ja, tänkte inte mer på det utan sprang in på toaletten eftersom blåsan höll på att brista.

När jag kom ut från toaletten kom Micke och kramade mig och satte på mig en ögonbindel. What? Jag fnissade när han ledde mig ner till källaren. Vad håller du på med, fnittrade jag.

 

Nere i källaren hade han tänt massa ljus, det stod stora rosor i vitt och rött på bordet, och dessutom choklad hade han köpt. "Jag har inte haft tillfälle att tacka dig för att du är en sån underbar mamma och en underbar person, och för att du födde vår underbara son. Jag älskar dig." Jag blev så himla glad! Vände mig om och skulle krama honom när han tog fram asken..

 

VIll du gifta dig med mig?
Herregud. Ja. Ja! Ja, för tusan! Som jag hade längtat efter den frågan! Längtat efter att svara Ja.

 

Och ringen. Jisses, ringen. Den var ju så fin så att jag dog lite! Snacka om att han känner mig. Dessutom passade den perfekt! Lite tight just nu, men jag har ju lite övervikt så den kommer sitta klockrent sen.

 

Jag hade glömt bort att denna tröja hängde i Devins garderob! Den passade fortfarande, som tur var. Från zara.

Idag har han på sig leggings från Ica Maxi! Så himla roligt att shoppa mat nu för tiden, när det finns kläder på mataffärn. Hehe. Strumporna är också därifrån, kostade 60 spänn för två par.

Just nu sover min sjukis. Väldigt mycket sovande har det blivit de senaste dagarna.. Usch, önskar att jag kunde vara sjuk istället för honom!

Ikväll ska jag käka sushi med Lotta och Mathilda, men det känns faktiskt inte bra att lämna Devin. Fast han har ju sin pappa faktiskt. Världens bästa pappa. Men jag tror alla morsor där ute förstår hur jag menar..

Jag ringde HC imorse eftersom jag läste att om bebisen var hes OCH hade hosta skulle man kontakta dom.

Sköterskan sa att så länge han äter som han ska, och inte har någon feber så behöver vi inte komma in. Dom kommer ändå inte göra nåt åt saken. Det kändes väl bra att han "bara" är förkyld.... Men det skär i mammahjärtat när jag inte kan göra något för att lindra detta.

Förutom att han är hes och hostar och är lite snorig så är han ändå pigg och glad, tycket jag. Mammas hjälte.

Morsan och brorsan kom hit vid 11, så Devin har fått busa med dom två under dagen medan jag dammsög och skurade golven. Såååå skönt att få det gjort! Var typ en evighet sedan sist.

Nu är klockan halv tio och jag bloggar från sängen. Devin ligger till höger om mig, och guzzen till vänster. Myspys! Micke är i stockholm, så detta blir första natten vi är själva (sedan Micke började jobba hemma). Det känns lite jobbigt faktiskt. Saknar honom redan!

Nej, nu ska jag blunda och få lite sömn. Devin brukar vakna runt tolv-tiden för mat, sedan somnar han om till fyra, äter, somnar om, och vaknar typ klockan sju. Och vid sju är det dags att starta dagen. Lite tidigt för min smak, men det kunde ha vart värre. Som sagt; dags att passa på att få lite sömn.

God natt!

Idag skulle vi ut och få lite frisk luft en sväng, och eftersom vagnen inte är ett alternativ drog jag på mig selen och knatade ut...

Knäcka eller massera? Det är frågan.

Det var så längesen jag fick känna mig snygg och fresch! Hade ju mer än gärna åkt iväg på lite festligheter faktiskt..

Jag skulle ljuga om jag sa att Micke gärna får åka och roa sig, bo på hotell och ha kul. För fan. Avundsjukan är verkligen ett faktum! Haha! Speciellt efter denna vecka då jag typ tagit hand om Devin själv (mitt beslut), eftersom Micke har varit sjuk. Eller iallafall sämre än mig.

Så. Ja. Jag är väl ganska bitter. Bitter över att han kommer ha jävligt roligt, prata med andra VUXNA människor, klä upp sig, och jag kommer.....vara hemma med Devin.

Gud, vad hemskt det lät. Jag älskar ju såklart min lilla bebis, men jag har inte varit ute på galej på minst ett år! Jag vill ocksååååå! Har bokat in 7 november med Ida iallafall, så snart är det min tur.

Hur skulle ni känna? Skulle ni vara glad för er sambos skull, eller skulle ni tycka att han minsann också kunnat vara hemma? Ge mig ärliga svar nu.

Sen vill jag bara tillägga att under normala omständigheter så skulle han absoluuuuut få åka iväg och partaja utan att jag skulle höja några ögonbryn. Han ska tillexempel ut här i Gävle nästa helg, och det är liksom nemas problemas. Tror just detta handlar om att vi BÅDA var bjudna..

Tillägg nr 2. Detta har INGET med svartsjuka att göra. 

Micke är hemma idag och ligger fortfarande och sover. Jag förväntar mig ingen hjälp idag med Devin, utan Micke måste fokusera på att bli frisk så fort som möjligt! Så därför får han ligga i garderobsrummet på gästsängen med datorn, alvedon och snorpapper hela dagen.

Devin sover nu igen och jag sitter med en kopp kaffe framför gårdagens avsnitt av Paradise Hotel. Yes i know - förnedringstv. Men det är ju så roligt!

Att få vara med Devin varje dag och se honom utvecklas är verkligen kul! Varje dag är det något nytt. 

Nu, 1,5 månad senare, kan han fortfarande inte vända sig från mage till rygg.. MEN, däremot kan han åla sig framåt. Herrejisses alltså. Den där ongen kommer springa ifrån mig när han är typ....6 månader! Nä, men det är ju ruskigt tidigt att ta sig framåt innan han är 5 månader liksom. Vi får se hur gammal han är när han kryper.

Det här med att svälja annat än ersättning är något som verkar vara lite besvärligt. Vilket jag såklart förstår! Han har fått bättre kläm på det nu, men det ser fortfarande lite obehagligt ut. Det är beundransvärt hur jäkla mycket dom lär sig på så kort tid!

Nu undrar jag; när ska man börja byta ut vissa flask-mål mot typ... gröt? Just nu äter han ju bara nån sked av gröten, så jag har inte bytt ut nåt mål än, utan ger honom lite smakportioner mellan måltiderna ibland. Så att han ska få smaka och vänja magen.

Det är tammetusan inte lätt att vara förälder ä!

Så vi har sprungit fram och tillbaka mellan köket och sovrummet. Det är sånna här gånger som jag önskar att amningen fungerade!

För hungrig, det var han inte. Han drack typ 20-30ml innan han vände sig till sidan och somnade om. Det var bara den där tryggheten av flaskan han ville åt, antar jag.

Nu sover han igen och jag har passat på att käka frukost - och även provat min nya baddräkt! Den döljer lite av mammamagen och det tackar jag för! Dock kommer jag inte babysimma i denna, tror jag. Känns som att axelband är att föredra när man ska bada med en bebis. Är inte sugen på att flasha tuttarna det första man gör.

I helgen har min hals fuckat upp.. när svalde jag taggtråd liksom? Idag är den iallafall mirakulöst nog bättre! Dessvärre har Micke blivit dålig, och jag hoppas verkligen att Devin slipper bli smittad. Vi ska börja på babysimmet på lördag och det vore ju så tråkigt om han var sjuk!

 

Just nu sitter jag i soffan och kikar på Nyhetsmorgon medan Devin sover. Jag har väl inte så mycket annat att uppdatera om, tyvärr. Ingen inspiration alls till att blogga faktiskt.

Micke kom hem runt halv fem-tiden, och då hämta vi pizza som åts i gott sällskap hemma hos Ida och Otto! Vi stannade och såg fotboll, drack ett par öl, och skrattade hysteriskt. Devin somnade mitt på golvet.

Devin blev såklart hysterisk i vagnen, så då åkte ergobabyn på. Den kom på posten redan igår, hurra! Han gillade inte att sitta mot mig (tror han var för långt ner? kan man ställa in det?) men att vara vänd utåt och få sitta och spana gillades skarpt!

Förresten. Gud så vackert det är ute nu. Jag gillar hösten!

Visst har jag sagt förr att Devin hatar att åka vagn? Ja? Precis. Efter att ha burit honom och lagt ner honom i vagnen om vartannat sa jag till Carro att "det här funkar ju fan inte! får jag nycklarna så går jag tillbaka!" MEN då hade hon med sig deras Ergobaby som jag provade.

Hemma igen visade barnen sina bättre sidor. Det tackar vi vuxna för som hade köpt med sig thai-lunch hem!

Alicia är helt kär i Devin (och alla andra människor som går inom bebis-kategorin) och klappar honom så försiktigt. Extra sött är det när hon blir helt i extas efteråt och tjuter "oooohhhh!" och typ skakar 😂 Haha!

Nej, nu ska jag borsta gaddarna och tvätta ansiktet innan det är god natt för idag.

Devin fick smaka gurka för första gången! Såg ut som att han inte hade gjort annat än att suga på gurka i hela sitt liv...för någon rolig reaktion fick man ju inte.

Vi bestämde oss för att sova kvar hos svärföräldrarna. Dagen efter åkte vi och hälsade på min "pappa". Så jäkla skönt att få andas frisk östanbo-luft! Att promenera i skogen bland hästhagar, myrstackar och fåglar som kvittrar var som balsam för själen.

Idag blir vår lilla busunge fyra månader! Det är även idag som jag och Micke har varit tillsammans i sex år. Vilken jäkla dag hörrni! Hur vi firar? Tja, jag och Devin började med ett besök på BVC och sen har det inte hänt så mycket mer..