Me and my double D's

Devin & Dexter.

Up all night.

Nej, inte riktigt så. Men nog tusan är vi upp varje natt flera gånger, det ska gudarna veta.

Devin går och lägger sig (i snitt) klockan 19.  Sen är det väldigt olika hur han sover. En bra natt vaknar han endast runt midnatt och sover sedan till tidig morgon, ungefär till klockan 06. En dålig natt, som inatt, vaknar han tre-fyra gånger. Ibland mer. Han pekar själv om han vill ha flaska eller inte. Som tur är somnar han om direkt efter flaskan eller nappen. But still - en natt utan uppvak vore nåt! 

Dexter då? Lilla pluttisen på 5 månader. Han somnar för natten typ.....21? och är faktiskt rätt duktig på att sova! Han vaknar i regel 2 gånger och somnar om så fort han fått flaskan. Har man tur blir det sovmorgon till 08. Och just det ja! Dexter sover i vår säng. Det gjorde Devin också. Ingen har gillat spjälsängen, och det är fine med oss.

Jag och Micke brukar ta varannan natt. Ni förstår, när Devin vaknar där vid midnatt är det heeeelt omöjligt att gå därifrån. Rävsovarn! Därför blir det så att vi sover varannan. Dessutom, om vi har tur, kanske någon av oss får relativt mycket sömn. Oftast är det något av barnen som väljer en bra natt.

En del blir väldigt brydda över detta. "Sover ni inte i samma säng?!" Nej, inte just för tillfället. För tillfället försöker vi samla så mycket sömn som möjligt. För tillfället försöker vi bara överleva två små älsklingar som inte vill sova hela (eller halva) nätter.

Jag och Micke har varit ihop i över 7 år. Vi har hunnit sovit ihop - trust me! Nu kommer det bli ett par nätter ifrån varandra, dock vägg i vägg, och inte gråter jag blod för det. Jag hade gråtit blod om jag inte fått sova en enda timme i streck, det ska jag säga er.

Nej, nu ska jag dra i mig en köpp kaffe. Eller tjugo.

Samma här i perioder, och jag håller med er. Sömn är viktigast annars förvandlas man ju till en hemsk och otrevlig människa, haha! Just nu sover vi nog fyra st i vår säng (typ) varje natt. Killarna somnar alltid själva i egna sängar men sen minst två uppvak när de kommer hit för att lägga sig. Det enda jag behöver göra är att maka åt mig för de kommer ju självmant, men jobbigt just att bli störd i sömnen. Och trångt! Ibland smiter jag till Knuts säng så ligger grabbligan kvar i vår. Så skönt!

Längtar lite tills detta är över kan jag ju säga, men samtidigt så jäser jag på det. En dag är de ju så stora att de inte vill sova med oss.

Kram!